I mitt förra bloginlägg beskrev jag den enkla grunden i allt sunt gitarrbygge. Den byggare som kan kontrollera styvheten i instrumentet har hittat metoden att konsekvent få rimligt bra resultat i sitt byggande. Att hitta fram till en metod som ger en hög lägsta-nivå är således inte så svårt. Det är de riktigt ”magiska” instrumenten som är svåra att få till. Gitarrerna som är så bra att de förtrollar med sina egenskaper. Frågan är bara om de kommer till av kunskap eller av magiska tillfälligheter. Mitt svar på detta är att även om vi vet en del om gitarrer och gitarrbygge är mycket bortom det vi verkligen kan veta. Gitarren som instrument och akustiskt system är så komplicerat att det är omöjligt att ha genomgripande kontroll över allting. Byggandet är öppet för tillfälligheter, lycklig eller olycklig slump. Frågan som biter sig fast är därför varför vissa byggare förmår få ur sig fler av dessa instrument, de magiska gitarrerna, än andra. Det verkar som sagt som om det finns något bortom det rent rationellt och medvetet gripbara och vissa byggare verkar ha metoder för att hantera även detta. Men i ett upplyst tidevarv handlar det självklart inte om magi! Istället tror jag att de riktigt framgångsrika byggarna är personer som lärt sig att hantera mycket information och många lager av tänkande, både intuitivt och medvetet, för det som skiljer de ”magiska” gitarrerna från de vanliga ordinärt bra är djupet av fungerande lager som finns i instrumenten utöver det rent grundläggande. Inte bara är styvheten och elasticiteten väl avvägd både i stort och smått, instrumentets olika resonanser är placerade i relation till varandra så att en synnergi-effekt uppstår. Detta är en balansakt av så otroligt svår karaktär att det rimligtvis är omöjligt att medvetet lyckas fullständigt. De olika träslagens allmänna karaktär, de individuella träbitarnas karaktär, ribbsystemets utformning, välvning på lock och botten, tjockleken och vikten på de olika delarna, dimensioner på låda och andra delar, allt detta ska användas till att styra allt ”rätt” i grunddesignen då man bygger gitarren. Utan att förstöra den önskade styvheten i instrumentet ska olika detaljer sedan finjusteras till att samverka optimalt. Antalet detaljer som påverkar varandra är så stort att det kan liknas vid ett vädersystem i sin oerhörda komplexitet.
Utöver rätt styvhet och bra spelbarhet, vad vill man då åstadkomma i ett instrument? Mycket handlar om att styra olika resonanser så att de hamnar på ”rätt” frekvenser och tillsammans ger den klangbild man eftersträvar. Jag sätter citat-tecken kring ordet rätt för här finns ett nära oändligt antal möjliga kombinationer och var de olika resonanserna hamnar är ett uttryck för personlig smak hos byggaren alternativt en oförmåga att styra dem. Dessa resonansers frekvenser är alltså det som ger instrumenten deras klangkaraktär. Är byggaren konsekvent i sitt byggande är det också här hans klang-signatur skapas. Men här finns varken rätt eller fel liksom i allt som bara är en smaksak, och gitarrklangen är verkligen något som det finns många skilda åsikter om. Den som vill lära sig att bygga, inte bara en gitarr utan en hel gitarrbyggarkarriär, behöver därför lära sig vad han själv vill bygga och sedan hitta metoden att bygga just den gitarren. Att behaga alla är en omöjlighet.
När jag i mitt förra blogginlägg raljerade med de som har en alltför förenklad förklaring av vad som är viktigt att hantera i gitarrbygget handlade det inte så mycket om att kritisera VAD de sade utan mer att det så ofta SÄGS ISOLERAT och FRIKOPPLAT andra viktiga faktorer. Alla detaljer i en gitarr påverkar det slutliga resultatet. Ändra en detalj och allt annat kan behöva ändras. Jag vill därför återkomma till att det enda vi säkert kan greppa är grunden i form av en rimligt korrekt utformad styvhet och elasticitet i gitarren. Allt annat är öppet för personliga tolkningar, så djupa och ogripbara på ett intuitivt plan att de löper risk att förloras i magiskt tänkande. Var därför vaksam! Gå inte på allt som sägs om gitarrer och gitarrbygge och syna dina egna tankar. De förklaringar som ges till varför en gitarr bör byggas på ett visst sätt kanske inte är så sanna som det tycks. Det är så lätt att ta till alltför stora förenklingar. Somligt är okomplicerat och kan uttryckas klart, men om det man inte kan tala, det bör man tiga om…
Leave a Reply