Beställningen har jag haft sedan länge, i flera år, och jag och kunden har haft mailkontakt ett antal gånger under tiden. Jag har mina anteckningar. Jag vet vad som ska göras, frågan är bara hur…Oftast är materialet redan bestämt i samråd med kunden, dvs vi har bestämt om det ska vara gran eller ceder till locket, jakaranda till sarg och botten osv, men vilka träbitar ska jag ta? Det finns ju så många att välja bland. Jag lyfter ner några högar med lock och börjar bläddra. Jag känner på dem, lyssnar på fraset då jag rör vid dem, böjer och känner på styvheten, knackar och lyssnar på ringtonen. Egentligen skulle säkert de flesta locken jag har kunna bli bra gitarrer, det mesta jag har är bra trä, så det är något annat jag letar efter. En känsla. Får man uttrycka något så vagt utan att förlora sin trovärdighet? Känslan av att locket är rätt, känslan av att lock och botten passar ihop och de tillsammans med resten av delarna kan bli det instrument som min kund hoppas på. För om inte känslan av att det är rätt finns, vad har jag då att gå på? Jag kan inte hävda att jag vet hur styvt locket skall kännas för att vara rätt. Tjockleken på ämnena varierar mellan 3.5 och 5 mm så de känns alla lite olika styva, av den anledningen om inte annat. Jag kan inte heller hävda att jag vet vilken knackton som är rätt, för även den varierar utifrån ämnenas olika mått. Nej, det är snarare karaktären på alla dessa intryck som ger mig min känsla. Ungefär som när vi möter en främmande människa i en anställningsintervju. Inte för att jag någon gång har anställt någon – jag har knappt haft anställning själv – men i alla fall. Ska vi anställa det här locket? Det är av fin alpgran, det har lagrats i tio år, det känns styvt men inte alltför tungt, fin rington, bra snitt, hyfsat täta årsringar. Bra betyg med andra ord, men kan vi lita på att karaktären är bra? Om inte känslan är bra anställer vi inte, eller hur?
Leave a Reply