“Pulsación”

Väldigt förenklat skulle man kunna säga att en gitarr’s “pulsación” är hur styv eller mjuk den är att spela. Det är något man känner i högerhanden men det har att göra med hur gitarren svarar på just ditt anslag snarare än hur gitarren är styv i sig själv. Det är dock inget gitarristen kan justera på gitarren för egenskapen är inbyggd i gitarren i sig. I princip handlar det inte så mycket om hårdhet på strängar eller stränghöjd, även om dessa faktorer också påverkar gitarrens “pulsación” lite grand, utan det som styr är mestadels lockets styvhet, dvs. dess tjocklek/styvhet och hur styvt det är ribbat med tonribbor och balkar. Andra faktorer såsom bottnens styvhet och halsens styvhet/infästning spelar också stor roll, så egentligen är hela gitarren inblandad i hur den “pulserar”. Ett anslag som är starkt, kraftfullt och/eller vinklat in mot locket behöver ofta en styvare “pulsación” än ett anslag som är lösare och/eller mer parallellt med locket för att inte gitarren ska bli överstyrd. Omvänt behöver ett mjukt eller mindre kraftfullt anslag en mjukare “pulsación” för att gitarren ska ge svar på rätt sätt.

Ovan sagda är så som jag uppfattar det spanska begreppet “pulsación”, men som jag ser det är det mer invecklat, eller snarare mer mångfacetterat, än så. Gitarren kan vara mjuk eller styv, men den kan också vara snabb eller långsam. Detta är inte liktydigt med snabb attack och lång sustain utan något annat. En snabb gitarr har inte bara en snabb attack, den är också snabbt i beredskap för nästa ton, något som är av fundamental betydelse inom till exempel flamencon. En långsam gitarr tar inte emot snabba löpningar på samma sätt som en snabb och att spela rasgueados på en långsam gitarr är som att köra racing med en lastbil. Å andra sidan kan en snabb gitarr inte fylla ut tomrummet mellan tonerna på samma sätt som en långsam. Det är lätt att förväxla detta med lång eller kort sustain, men det finns en skillnad, om än subtil. Ett annat närbesläktat begrepp i sammanhanget är elasticitet. Det är svårt att beskriva innebörden i uttrycket men det är lätt att känna skillnaden om man kan spela två gitarrer med olika elasticitet. Det är ett helt och hållet sensoriskt begrepp, precis som pulsación-begreppet. Det handlar om hur gitarren känns.

Så vilken sorts “pulsación” är bäst? Av det jag skrivit ovan hoppas jag att det framgår att det finns ingen bra eller dålig “pulsación”. Allt hänger på kombinationen gitarr/gitarrist och det som passar den ena kan vara en katastrof för en annan. Det är inte så att duktiga gitarrister med ett drivet anslag generellt behöver en styvare “pulsación” än en nybörjare. Inte heller är det så att t.ex en klassisk gitarr alltid behöver något annat än en flamenco. Det hänger hela tiden på hur gitarristen får svar av gitarren och detta är så otroligt individuellt och subtilt att det är svårt att beskriva i ord. Den erfarne har förhoppningsvis lärt sig att känna skillnad på olika typer av “pulsación” och vet vad han/hon letar efter. Nybörjaren får räkna med att leta bland olika gitarrer och undersöka vad som passar bäst. Och som så ofta annars i livet handlar det om personlig smak, inte rätt eller fel. Ta därför alltid andras omdömen om en gitarr “med en nypa salt”, som just deras omdömen. Vad du själv tycker vet du inte förrän du provspelat själv.