Det hela började faktiskt med att jag tog en elev för att undervisa i gitarrbygge. Han skulle komma hit, bo och arbeta med mig, få grunderna till att bygga gitarr och samtidigt bygga ett eget instrument. En kurs helt enkelt. Parallellt skulle jag bygga på mina instrument som vanligt. Det blev inte riktigt så som jag tänkt.
Det blev inte så, för jag upptäckte att min koncentration inte räckte till för att både undervisa en nybörjare, leda hans bygge och samtidigt hålla koll på den gitarr jag åtagit mig att bygga till en specifik kund. Alla små detaljer som tillsammans bygger ett alldeles speciellt instrument, estetiskt, klangligt och med alla individuella specifikationer för att få strängbredd, halsfom, spelbarhet mm. korrekta kräver total närvaro och den fanns inte i tillräcklig mängd då jag behövde tänka för tre (läraren, eleven samt gitarrbyggaren). Istället byggde jag en enkel Torres-gitarr i gran och cypress, en gitarr i Torres enklaste stil utan krusiduller och efter allmänt grundrecept, och det blev en mycket bra gitarr som jag senare sålde utan svårigheter. Nåväl, eleven blev färdig med sin gitarr, åkte hem till sitt land och sin blivande karriär som gitarrbyggare, trött men nöjd efter några intensiva veckor. Jag fortsatte mitt arbete som vanligt och tänkte inte så mycket mer på saken. Men genom åren som följt har jag haft flera elever och det har med önskvärd tydlighet visat sig att inte bara är det omöjligt för mig att tänka på att bygga instrument ur beställningslistan (jag har inte ens försökt), det blir dessutom mycket bra gitarrer av de instrument jag bygger parallellt med elevundervisningen. Enkla och opretentiösa, traditionella, men med alla de grundegenskaper en bra gitarr ska ha i form av respons, bärighet och spelbarhet. Jag vill inte låta påskina att det är enkelt att bygga en bra traditionell gitarr, det har tagit mig mer än tjugo år att komma hit där jag är idag, men en gitarr efter spansk tradition är genialt enkelt konstruerad. Hela konceptet bygger på ett minimalistiskt tänkande vad det gäller verktyg, arbetsmomentens ordning och utförande, ihopmontering, ja, även akustisk avstämning. Med få medel tar man sig hela vägen till färdigt instrument.
Vad menar jag då med en “traditionell gitarr”? Ja, i princip menar jag det koncept och den byggteknik/stil som Torres etablerade och som kom att bli helt dominerande under hundra år, ca 1850-1950, genom bl.a byggare som Manuel Ramirez, Santos Hernandez, Domingo Esteso och Marcelo Barbero. Det välvda locket har två tvärbalkar och en solfjäder på fem eller sju ribbor. Eventuellt två V-ställda ribbor. Bottnen har tre tvärbalkar, ofta mer eller mindre i fullhöjd längs hela deras längd. Ibland är de nerskurna något i ändarna. Med andra ord, allt som allt det som är urtypen för vår moderna gitarr och utgångspunkten för alla de olika varianter och “förbättringar” som kommit det senaste dryga halvseklet. Hauser sägs ha kommit med stallplattan, “el contrapuente”, Bouchet med den tvärgående stallribban, bl.a José Ramirez kom med laminerade sarger och den snedställda diskantbalken, Humphrey med upphöjd greppbräda/nervinklat lock. Contreras återupptäckte den laminerade bottnen,”tapa doble”. Greg Smallman konstruerade det ultratunna locket med “lattice”-förstärkning, Wagner och Dammann introducerade composit-locket. Vem som var först med s.k. “soundports” (extra ljudhål i sargen) vet jag inte och ovanstående “uppfinningar” kan i vissa fall framkommit samtidigt på olika håll oberoende av varandra. Gemensamt för många av dem är också att de är ämnade att förbättra gitarren som tonstarkt konsertinstrument. Den moderna gitarren är numera ofta bra mycket mer komplicerad att bygga än den traditionella, och detta gäller också mina två modeller “Concert” och “Grand Concert”. En “traditionell spansk gitarr” är således helt enkelt en gitarr så som de flesta tänker sig den; utan alla de moderna “förbättringarna”. En klassisk gitarr.
Så här och nu är det då dags att göra reklam för min nyaste modell: “Tradicional”. Det är en estetiskt avskalad, enkel och ren gitarr som helt och hållet håller sig till det traditionella konceptet konstruktionsmässigt. Genom att utnyttja den traditionella gitarrens genialt enkla konstruktion och dessutom skala bort en del utsmyckningsdetaljer kan jag bygga gitarrer fortare och enklare än om jag bygger moderna konsertinstrument. Genom att inte behöva ta hänsyn till enskilda kunders specifika önskemål kan jag göra det ytterligare enkelt, för att kundanpassa ett instrument tar tid. Min ambition är att kunna erbjuda bra, prisvärda gitarrer som inte kompromissar med det musikaliska eller klangliga. Jag kommer att bygga den utan att inkräkta på byggandet av de beställda instrumenten genom att utnyttja “spilltid”, undervisningstid och eventuell fritid och kommer att ha dessa gitarrer till försäljning på hemsidan allt efter de blir klara. Priset kommer att vara lägre än för mina övriga modeller men jag kommer konsekvent neka till att ta upp beställningar på denna modell. Den som är intresserad av att köpa en “Tradicional” uppmanas istället att hålla koll på hemsidan och utnyttja RSS-funktionen på “Till Salu”-sidan för att hålla sig informerad. Inom någon månad eller två kommer det första instrumentet att läggas ut till försäljning.
Leave a Reply