Att bygga gitarr är ett högrisk-yrke. Det är bara att inse fakta tyvärr. Många gitarrbyggare dör i förtid och dödsorsaken är ofta cancer i någon form. Låt mig lista en rad kända namn. José Ramirez III och IV, Masaru Kohno, David Rubio, Manuel Contreras, och med Svensk anknytning kan nämnas Georg Bolin, Karl-Erik Gummesson, Lars Bohman och nu nyligen Alex van der Horst, mer känd som “Alejandro”. Jag har givetvis inte kunskap om alla dessa personers sjukdomshistoria och varför de drabbats, men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att så många drabbas och jag anser att det inte är långsökt att mistänka arbetsmiljön som en betydande riskfaktor vid utvecklandet av cancer i olika former. Det räcker med att läsa en lista över hälsofarliga träslag för att inse att de flesta som används inom gitarrbygge finns med på denna lista.
Det är inte bara träfibrerna som påverkar andningsvägarna utan det är också träts innehåll av olika kemiska ämnen som är farligt, även för resten av kroppen. Många av de tropiska träslagen konkurrerar med varandra eller skyddar sig mot parasitangrepp genom kemisk krigföring. Vissa är mycket giftiga och en del träslag är så allergiframkallande att det för vissa personer kan räcka med att exponeras för trät ifråga bara några gånger för att utveckla kraftig allergi. Har man väl utvecklat en allergi mot ett träslag kan man vara så känslig att det inte ens går att vistas i samma rum. Då hjälper inte längre de vanliga skyddsåtgärderna såsom spånsug, luftfilter, andningsmask, skyddskläder och handskar. Sedan ett antal år har jag cortisontabletter och bricanyl-inhallator ständigt till hands för att snabbt kunna få hjälp om jag skulle få någon allergichock, för man vet aldrig när det kan slå till. Jag har varit med om att en viss träbit av ett träslag som jag annars inte reagerar mot plötsligt fick min kropp att rusa i allergichock då jag klöv upp den med bandsågen.
Även en del andra material och kemikalier som används är hälsofarliga. Jag tänker på t.ex pärlemor, kolfiber, epoxy, olika lacker och lösningsmedel. Slarvar man med hanteringen av dessa straffar det sig ofta förr än senare.
Så till de gitarrbyggare, professionella såväl som hobbybyggare, som ännu inte vidtagit seriösa åtgärder för att förbättra sin arbetsmiljö vill jag komma med råd att ta på största allvar. Jag vill faktiskt vara så drastisk så att jag säger att det gäller livet! Vi reagerar alla olika på vissa ämnen i vår miljö. En del “snällare” träslag påverkar bara några få människor med särskild känslighet. Andra ämnen är så farliga att vi alla behöver skydda oss så väl som det någonsin går.
Förhoppningsvis tycker de flesta att det jag nämner är självklarheter, men om jag kan hjälpa en endaste att få upp ögonen för en bortglömd risk är det värt ett försök.
1. Anslut alla snickerimaskiner till spånsug. Tro inte att en vanlig dammsugare, t.ex “grovsugare”, har kapacitet att skapa tillräckligt sug och luftflöde.
2. Det vanliga grovfiltret som följer med enklare spånsugsmaskiner tar bara grövre partiklar, och dessa är de minst skadliga. Mindre partiklar blåser rakt igenom strumpan och sprids i lokalen. För att ta även de mindre partiklarna måste spånsugen ha även ett mikrofilter. Ett bra sådant bör kunna ta nära 100 % av partiklar ner till en mikrometers storlek.
3. Använd luftfilter. Det finns billiga maskiner som filtrerar många hundra kubikmeter rumsluft i timman ner till en 
mikrometers partikelstorlek. Jag har tre som tillsammans filtrerar 1800 kubikmeter i timman. De är placerade så att luften cirkulerar i verkstaden. En av de tre är dessutom lätt flyttbar så att jag kan ställa den i närheten av det jag jobbar med.
5. Bygg en arbetsbänk som fungerar som kombinerat vakumbord och dammsugande arbetsyta. Spånsugen tar hand om dammet.
6. Undvik att borsta ren arbetsytor. Sug istället upp dammet med spånsug eller dammsugare utrustad med microfilter.
7. Använd andningsmask vid putsning av trä, trots alla andra åtgärder såsom spånsug, luftfilter och fläkt. Ingen av dessa fungerar med 100 % effektivitet.
8. Använd skärande verktyg så mycket som möjligt. Ju större träspånen är, desto mindre farliga är de. Åtminstone för andningsorganen. Vissa träslag är dock farliga även för hudkontakt.
9. Använd om möjligt handskar som minskar hudkontakt och förhindrar att trädammet tas upp i hudens porer, särskilt vid finputs av gitarren då man utsätter sig för slipdamm under en längre tid. Är du mycket känslig för ett visst träslag kan det fungera med en kombination av tunna vinylhandskar med skyddande bomullsvante utanför. Tvätta händerna ofta i kallt vatten.
10. Använd separata (skydds)kläder för verkstadsarbete och övrigt liv. Med andra ord, ta inte med dig dammet i dina kläder ut från verkstaden. Duscha efter utfört arbete.
11. Skölj näsan med saltlösning efter arbetsdagens slut. Näsan fungerar som ett grovfilter för andningsorganen och samlar på sig en hel del damm under arbetet. Låt inte detta vara kvar i näshålan där det kan orsaka cancer.
12. Håll rent! Dammsug ofta och blås regelbundet rent alla ytor, men ENDAST DÅ DU SKA VARA BORTA FRÅN LOKALEN UNDER MINST 24 timmar. De små dammpartiklarna håller sig svävande under lång tid. Lämna luftfiltret på under tiden och dammsug noggrant då du kommer tillbaka.
13. Läs en lista över olika träslags farlighet som t.ex. den här eller den här. Lär känna din fiende!
14. Vidtag korrekta skyddsåtgärder vid användandet av epoxylim. Epoxy är extremt allergiframkallande. Dessutom är lim-molekylerna mycket små, så små att de ganska obehindrat vandrar igenom vissa typer av handskar så använd rätt typ av skyddshandskar. Använd givetvis även andningsskydd med rätt filterklass. Sök reda på information om hantering av epoxy. Det är mer komplicerat än vad som anges på de vanliga förpackningarna men jag kan inte gå in på hela den problematiken här.
15. Själv använder jag bara shellack för lackering men för er som sprutar cellulosa eller andra typer av sprutlacker som avger starka lösningsmedel i torkprocessen vill jag påminna om det nödvändiga i att förvara instrumenten i separat lokal under torktiden. Det räcker inte med skyddsåtgärder bara under själva sprutningen av gitarrerna. Lacken “gasar” lösningsmedel i flera veckor.
16. Vid franskpolering, använd inte sprit som innehåller farliga denatureringstillsatser. Metanol bör givetvis undvikas helt men även vanlig T-röd innehåller bl.a aceton (1-5% enl. produktinfo) och är mindre lämpligt.
17. Själv använder jag så ren sprit vid franskpoleringen att jag inte behöver använda skyddshandskar på grund av spriten i sig, men i vissa fall då jag förstärker shellackens färg med någon bets använder jag vinylhandskar. Vissa betser är giftiga och/eller cancerogena. Läs instruktioner och varningstexter.
18. Använd rätt skydd vid hantering av pärlemor, abalone o.dyl. Även om myten om dessa skals giftighet är falsk så är dammet från slipning och filning mycket skadligt för lungorna. Jämförbart med asbest.
Som sagt, det mesta är självklarheter, men det finns ett stort MEN. Vi människor har en tendens att inte alltid göra oss omaket att böka med något som är det minsta besvärligt. Sådan är jag själv i alla fall. Jag för en ständig kamp med mig själv att följa listan ovan. Det jag slarvar mest med är skyddshandskar, med ständig klåda på händerna som följd. Andningsmasken slarvar jag också med. Det är jobbigt att bära mask under längre tid… Dock tror jag att ju mer man gör sig medveten om riskerna med träarbete och ju mer man vidtar åtgärder för att skydda sig, desto mindre blir risken för sjukdom, även om inte skyddsåtgärderna följs jämt.
Leave a Reply