Att prata om ton…

posted in: Blogg | 0

…är inte lätt. Precis som alla andra sinnesintryck  är det vi hör svårt att beskriva med ord. Vad annat kan vi göra än att ta till liknelser? Men för mig som hela tiden försöker jobba tillsammans med mina kunder är detta besvärligt. Vi har ju inte någon standard inom gitarrvärlden så som de som jobbar med t.ex vin har. De pratar om olika frukt- och bär “toner”, vanilj, läder, jord, blyerts (!!!) osv. och verkar förstå varandra jättebra. Vissa av dessa uttryck kan även jag förstå. Vin med plommonkaraktär ger mig en sinnebild som funkar för mig medan andra är svårare att förstå. Blyerts? Jag antar att det handlar om ett kodsystem som vinprovare har utarbetat, tillsammans och över lång tid, och kan man bara kodsystemet kan man också förstå och göra sig förstådd med andra insatta, oavsett hur konstigt uttrycket kan tyckas för utomstående. Så vad har vi då för uttryck inom gitarrvärlden? Det första jag kommer att tänka på är “Varm”. Så många pratar om att de vill ha en “varm” gitarrklang, men vad är egentligen en “varm” klang? Motsatsen till “kall” antar jag, men det gör mig inte mycket klokare, för ibland har jag märkt att “varm”, “mjuk”, “rund” och “mörk” används av olika människor för att beskriva samma klang, och deras motsatser spretar rejält. Varm-kall, mjuk-hård, rund-vass och mörk-ljus är ju inte synonyma motsatsbegrepp direkt så det verkar råda stor begreppsförvirring. Vi behöver en standardiseringskommité!

Leave a Reply