Om omlackering av gitarrer

posted in: Blogg | 0

En gitarr som varit med några år har ofta fått märken i lacken här och där. Det kan t.ex vara slagmärken från när den har bumpat mot ett armstöd, ett bord eller ett mikrofonstativ och ofta uppstår repor av naglar som kommer åt locket då vi spelar. Så länge som trät inte har spruckit så har detta egentligen inte någon större betydelse. En del kan dock tycka att det ser lite trist ut och vill därför få sina gitarrer omlackerade.

Att lackera om en gitarr kan vara ett stort jobb om den har “fel” sorts lack. Vissa lacker behöver nämligen avlägsnas från trät innan ny lack läggs på. Om jag själv hade en sådan gitarr skulle jag tänka mig för både en och tre gånger innan jag tog itu med det jobbet. Inte bara för att det är arbetskrävande utan faktiskt mer för att i processen där den gamla lacken tas bort tvingas man slipa trät och tunnar därigenom ut gitarrens olika delar. I synnerhet locket är känsligt för en sådan operation och utförs den på fel sätt kan tonen i gitarren förändras radikalt och inte nödvändigtvis till det bättre. Lockets styvhet förändras nämligen med kubiken på tjockleken så även små förändringar i tjocklek kan få stora konsekvenser och har man otur kan gitarren tappa mycket av sin ton. Förändrad blir den i vilket fall som helst.

Gitarrer som är franskpolerade har den fördelen att de inte behöver få sin gamla lack borttagen innan ny lack läggs på. Tyvärr verkar det inte som om alla som jobbar med gitarrer känner till detta eller bryr sig för jag har sett många gitarrer där locket slipats för att få bort alla repor och därigenom tunnats ut till tunnare dimensioner än vad byggaren från början avsåg. Helt i onödan! För det finns tekniker som trollar bort de flesta repor utan att man slipar locket. Det hela är ganska enkelt och okomplicerat om man behärskar grundläggande franskpolering och dessutom har erfarenhet av lite olika poleringstekniker med shellack. Anlita inte någon för en ompolering som inte har kännedom om dessa tekniker utan investera lite tid i letandet av en bra polerare för din gitarrs skull. Gå rakt på sak och fråga.

Förövrigt anser jag som byggare att även om det självklart inte är något att sträva efter att få sitt instrument repat och slitet så är det inte hela världen om det skulle hända en och annan olycka (så länge som trät inte spricker…). Hellre se ett instrument som spelats och använts och som har fått sina märken av livet än att ana att gitarren ifråga bara ligger skyddad och oanvänd i sitt fodral. Ett ansikte som inte skrattar får inte några skrattrynkor…

Leave a Reply