Om omlackering av gitarrer

posted in: Blogg | 2

En gitarr som varit med några år har ofta fått märken i lacken här och där. Det kan t.ex vara slagmärken från när den har bumpat mot ett armstöd, ett bord eller ett mikrofonstativ och ofta uppstår repor av naglar som kommer åt locket då vi spelar. Så länge som trät inte har spruckit så har detta egentligen inte någon större betydelse. En del kan dock tycka att det ser lite trist ut och vill därför få sina gitarrer omlackerade.

Att lackera om en gitarr kan vara ett stort jobb om den har “fel” sorts lack. Vissa lacker behöver nämligen avlägsnas från trät innan ny lack läggs på. Om jag själv hade en sådan gitarr skulle jag tänka mig för både en och tre gånger innan jag tog itu med det jobbet. Inte bara för att det är arbetskrävande utan faktiskt mer för att i processen där den gamla lacken tas bort tvingas man slipa trät och tunnar därigenom ut gitarrens olika delar. I synnerhet locket är känsligt för en sådan operation och utförs den på fel sätt kan tonen i gitarren förändras radikalt och inte nödvändigtvis till det bättre. Lockets styvhet förändras nämligen med kubiken på tjockleken så även små förändringar i tjocklek kan få stora konsekvenser och har man otur kan gitarren tappa mycket av sin ton. Förändrad blir den i vilket fall som helst.

Gitarrer som är franskpolerade har den fördelen att de inte behöver få sin gamla lack borttagen innan ny lack läggs på. Tyvärr verkar det inte som om alla som jobbar med gitarrer känner till detta eller bryr sig för jag har sett många gitarrer där locket slipats för att få bort alla repor och därigenom tunnats ut till tunnare dimensioner än vad byggaren från början avsåg. Helt i onödan! För det finns tekniker som trollar bort de flesta repor utan att man slipar locket. Det hela är ganska enkelt och okomplicerat om man behärskar grundläggande franskpolering och dessutom har erfarenhet av lite olika poleringstekniker med shellack. Anlita inte någon för en ompolering som inte har kännedom om dessa tekniker utan investera lite tid i letandet av en bra polerare för din gitarrs skull. Gå rakt på sak och fråga.

Förövrigt anser jag som byggare att även om det självklart inte är något att sträva efter att få sitt instrument repat och slitet så är det inte hela världen om det skulle hända en och annan olycka (så länge som trät inte spricker…). Hellre se ett instrument som spelats och använts och som har fått sina märken av livet än att ana att gitarren ifråga bara ligger skyddad och oanvänd i sitt fodral. Ett ansikte som inte skrattar får inte några skrattrynkor…

2 Responses

  1. Rickard Månsson
    | Svara

    Hej!
    Jag har byggt min första gitarr(klassisk). Efter en Sakazo Nakade. Jag är nöjd med den men skulle vilja franskpolera locket. Har lackat hela gitarren med cellulosalack. Hur lär man sig och vilka ämnen behövs? Har kollat you tube och sett att man behöver 96% sprit.( svårt att få tag på)
    Mvh Rickard Månsson

    • Per Hallgren
      | Svara

      Hej Rickard! Kul att du byggt din första gitarr och kul att du vill franskpolera. Har man väl börjat är det svårt att sluta, både med byggandet och polerandet.

      Material för franskpolering kan man hitta lite varstans numera med hjälp av internet men just lösningsmedlet är det lite krångligare med som du påpekar. Starka eldfarliga lösningsmedel har ju särskilda transportbestämmelser, men du kan köpa det i Sverige. Det finns ett företag i Mölndal som heter Ernst P. http://www.ernstp.se . De säljer material och verktyg riktat mot möbelrenoveringsbranschen så där kan du köpa både deras denaturerade sprit för franskpolering, shellack, polerolja, och pimpsten. Det är i stort allt som du behöver för att börja träna på franskpolering, för jag rekommenderar verkligen att du tränar innan du börjar polera din gitarr.

      Är det så svårt att franskpolera? Nja, egentligen inte, men det är väldigt annorlunda mot de flesta andra ytbehandlingstekniker och det tar ett tag att upptäcka skillnaderna. Det är nämligen inte en enda teknik man behöver lära sig utan många olika. Beroende på situation hanterar man shellacken olika.

      Att polera en ”öppen” plan yta som ett lock är inte så svårt. Det innebär egentligen bara att man först grundar trät med shellack och sedan polerar med sudd. I början utan olja men efter ett tag när lacken är tät (så att olja inte kan sugas ner i trät och missfärga) kan man använda liiite olja för att få ett bättre glid. Successivt över tid bygger man upp lacken, avslutar varje poleringsdag med att sprita av ytan (vilket innebär att man med en shellackfri sudd, bara alkohol, avlägsnar oljan och komprimerar lacken), minskar mängden shellack mot slutet och klarnar/spritar av som sista moment. Jag inser att denna beskrivning är mycket kortfattad och dessutom innehåller facktermer men vad kan man begära i en liten kommentar till ett blogginlägg… 🙂 Franskpolering är inte så svårt men mycket komplicerat och kräver många ord för att beskrivas.

      MEN, ett lock på en gitarr är ingen ”öppen” yta. Där finns flera detaljer som stör poleringen. Greppbrädan sitter i vägen och har man limmat stallet är naturligtvis även det i vägen för polersudden. Detta är något som försvårar poleringen ganska mycket. När du övar föreslår jag att du tar en stor flat bräda eller bit av plywood eller liknande och limmar på något som liknar en greppbräda och ett stall. Det behöver inte vara mer än några klossar som sitter i vägen så att du får öva hur man för sudden. För att komma åt ordentligt in i hörnet mellan greppbrädan/stallet behöver man en mycket spetsig sudd eller till och med bara en dubbelvikt polerduk.

      Polerar man trä med öppna porer behöver man porfylla. Detta gör man med pimpsten och sprit i första hand, men på ett lock behöver du inte tänka på det eftersom gran eller ceder (vilket du nu använt på din gitarr) inte har så stora porer. Pimpstenen kan dock användas i poleringen för att hjälpa till att få en planare yta. Mängden pimpsten som används är då verkligen minimal. Tänk den mängd du får om du lätt doppar fingertippen i pimpsten och duttar fingret mot locket. Blås sedan bort det fingret lämnade på locket. Den lilla mängd som blir klar efter blåsningen är lagom. 🙂

      På Youtube kan man hitta många instruktionsfilmer som visar franskpolering. Tittar man på flera märker man snart att alla skiljer sig lite åt från varandra. Det beror på att franskpoleringstekniken är så flexibel så att det finns många sätt att gå till väga och man måste helt enkelt tillägna sig en teknik som fungerar för en själv. Det handlar mycket om att lära sig att hantera proportioner av material, olika tryck med sudden beroende på hur lackytan är osv. Det stora nybörjarfelet är att använda för våt sudd. Kodordet är ”polering” till skillnad mot ”pensling”.

      Lycka till!

Leave a Reply