Hjälper verkligen “Gitarrfuktare”? Del 2

Hjälper verkligen “Gitarrfuktare”? Del 2

posted in: Blogg | 0

lördag, 2011 januari 08

Äntligen har vädret och mitt arbete gett mig möjlighet att fullfölja experimentet med gitarrfuktare. Att hålla konstant luftfuktighet i en lokal på 52 kvm är inte alltid lätt men nu har vi haft några dagar med blidväder som gett en stabil ochnaturlig balans mellan inomhusklimat och utomhusklimat och som resulterat i mina eftersträvade 42 % +/- 2%. Dessutom har mitt arbete varit i en fas där inga viktiga limningar behöver ske.  Detta har gett mig chansen att dedikera en av mina hygrometrar tillsammans med min trä-hygrometer till att undersöka hur fuktigheten förändras inuti två olika fodral under ett dygn med en Oasis gitarrfuktare. Experimentet är tämligen enkelt och inte mer vetenskapligt än att rumsklimatet varit konstant i både temperatur och luftfuktighet. Jag har bara utfört testet en gång per fodral.

Resultatet är tämligen klart. Utgångspunkten är en stabil relativ fuktighet på 40% i lokalen:

Oasis-fuktaren höjde luftfuktigheten i det gamla otäta Ramirez-fodralet av plywood och plysch från 40% till 43 % inom loppet av 24 timmar:

I det täta Calton-fodralet av glasfiberplast och skumgummi höjdes luftfuktigheten från 40% till 46% på 24 timmar:

Det är möjligt att luftfuktigheten hade stigit ännu mer om fodralen hade fått vara oöppnade mer än 24 timmar men jag tycker att det mest intressanta är att studera förloppet inom ett dygn. Jag förutsätter alltså att gitarren spelas en gång om dagen. I vilket fall som helst tyder resultatet med både det otäta och det täta fodralet att det finns anledning att använda fuktare under de torra vintermånaderna; ett resultat som väl knappast är överraskande. Lika självklart är det att ett tätt fodral är märkbart bättre än ett otätt.

Hygrometerns mätvärden är visserligen intressant men ta en titt på trähygrometern till höger i fodralen. Det är den långa trästickan. Den är tillverkad i gran och gjord så att den ska vara rak vid den luftfuktighet jag vill ha som normalvärde i min verkstad: 42%. Då den krymper böjer den sig åt vänster, då den sväller (av ökad luftfuktighet) kröker den sig åt höger. Skillnaden är tydlig mellan den övre och den undre situationen, dvs 40 resp. 46%. Intressant i pedagogskt syfte vore att konstruera ett träinstrument där en springa mellan två träbitar krymper och ökar med luftfuktigheten. Då vore det möjligt att konkret visualisera hur stora spänningar som uppstår med träts fuktrörelse. Det är möjligt att jag återkommer med ett blogginlägg som visar detta, och om det finns intresse (hör av er på mailen) kan jag göra ett inlägg som beskriver tillverkningen av trästickan. Den är min egen uppfinning och mycket praktisk att ha eftersom den inte behöver kalibreras. Detta med kalibrering av hygrometrar är något som det säkert slarvas med lika mycket som användandet av gitarrfuktare. Det får bli ett eget bloggämne någon gång.

Tillägg 20110130

Blidvädret har fortsatt och möjliggjort att jag kunnat kolla luftfuktigheten över en längre period. Efter fem dagar med Oasis-fuktaren i Calton-fodralet hade luftfuktigheten stigit till 51% och efter ytterligare fem dagar till 56 %. Efter tio dagar var alltså luftfuktigheten ca 15 % högre i fodralet än i rummet utanför trots att locket hade öppnats en kort stund efter fem dagar.

DET FINNS INGA TVIVEL. GITARRFUKTARE HJÄLPER!

Leave a Reply