Orsak och verkan

posted in: Blogg | 6

Min hund är en smart rackare. Jag förvånas ofta över hur han lyckas lägga märke till människornas handlingsmönster i hans omgivning på så sätt att han ofta verka veta vad som ska ske redan innan personen i fråga själv är medveten om det. Han är duktig på att se mönster, men förstår han verkligen sambanden på riktigt? Ja, ibland tror jag nästan det. Till exempel när han lyckas lura mig att han behöver gå ut och kissa, trots att vi nyligen kommit hem från en lång kvällspromenad. Han ställer sig vid dörren och gnäller, vilket alla hundägare vet är ett tydligt tecken på kissnödighet, och jag avbryter väldresserat mitt tittande på Aktuellt för att öppna dörren. Väl ute på gräsmattan lyfter han dock bara på benet i två korta sekunder, mer som en rituell handling, för att sedan antyda att han snart kommer att rusa upp i skogen. Den inkallning jag därför tvingas göra (eftersom jag vill fortsätta titta på Aktuellt så snart som möjligt) belönar honom med ett hundkex när vi är inne i huset igen. “Duktig hund”, eller var det kanske snarare “Duktig husse”? Det är svårt att veta vem som dresserat vem i denna situation… Som sagt, förstår min hund orsak och verkan på djupet? Ytligt sett verkar det ju nästan så, men betraktat på djupet, förstår han att den belöning han hittat en metod till att få faktiskt är beroende av att jag tittar på TV och inte vill bli avbruten? Inget Aktuellt, ingen belöning eftersom jag då har tid att bara vänta in min hund. Mönsterseende och förståelse kan ske på olika nivåer och det är inte alltid det ytliga mönstret visar hela kedjan av orsak och verkan. Det stärker mitt självförtroende att min hund trots allt inte verkar ha observerat den variabel som Aktuellt utgör i orsakssambandet…

Vi gitarrbyggare är förhoppningsvis också ena smarta rackare. Vi hanterar hela tiden  komplicerade mönster i vårt gitarrbyggande, och för att göra detta uppfinner vi byggmetoder och allehanda förklaringsmodeller till varför vi gör som vi gör. Vi tror oss om att styra klangen och andra egenskaper i våra gitarrer. Vi använder olika träslag i olika kombinationer, hittar på ribbsystem med speciella egenskaper och funktioner, vi stämmer gitarren till olika resonansfrekvenser, men förstår vi verkligen på djupet det vi gör? Ibland. Kanske. Men hur ofta talas det inte om metoder där orsak och verkan egentligen är så komplicerat sammanbundna att full förståelse rimligen inte är möjlig? En sådan metod som min skalle aldrig fått någon förståelse för, och inte heller någon tilltro till, är det som på engelska kallas “tap tuning”.

Tap tuning innebär att bearbeta gitarrlocket (och ibland även bottnen) genom att justera ribbsystemets och lockets styvhet så att en viss klang (och eventuellt även grundfrekvens) uppstår då man knackar i locket. Detta arbete sker med locket fritt innan det har limmats på sargen och förenats med resten av instrumentkroppen. De flesta som intresserat sig för gitarrbygge har någon gång sett bilden av en byggare som håller upp gitarrlocket mot örat och med inåtvänd blick knackar i det. Ytligt sett verkar detta seriöst, eller hur? Det är snudd på en arketypisk bild av en instrumentbyggare och den verkar imponera på de flesta, i alla fall i de sammanhang där gitarrbygge bara berörs på ytan såsom i sociala medier, tidskrifter och gitarrböcker. Men om vi tänker lite djupare på saken, vad gör man då man “tap tjunar”? (Ja, så verkar det heta på vedertagen gitarr-svengelska). Man förändrar styvheten rätt och slätt! I viss mån även vikten, men huvudsakligen är det styvheten som justeras. Om vi tänker lite mer och försöker förstå de djupare sambanden i gitarren existerar det knappast enkla orsakssamband mellan det fria lockets klang och slutresultatet i det färdiga instrumentet. Mellan det fria lockets klang och det färdiga instrumentets klang ligger en myriad av orsakssamband som påverkar och delvis oöverskådligt stör det man skapat i locket innan det monteras ihop med resten av gitarren. Ibland fungerar det säkert ändå, men sannolikheten att det inte ska göra det på grund av förbisedda orsaker är påfallande stor. Framför allt så glappar det mellan momentet där justeringarna utförs och vad det färdiga instrumentet förväntas göra. Orsakssambanden är mycket diffusa.

“Tap tuning” är exempel på vad som inom forskningsmetodik kallas “confounding”. Det sker en sammanblandning av okända eller okontrollerade variabler som samverkar med både beroende och oberoende faktorer. De okända faktorerna kan ge upphov till ett bra resultat, en bra gitarr, utan att det finns något direkt orsakssamband mellan dem och de kända faktorerna. Vad som är vad, vad som faktiskt är gynnsamt för det färdiga resultatet blir oerhört diffust.

Den “modala avstämningsmetoden” skiljer sig från “tap tuning” i det att man här faktiskt arbetar och justerar det som är direkt ljudalstrande i en gitarr. Med “modal avstämningsmetod” menar jag när gitarrbyggaren justerar och avstämmer instrumentets resonanser, dess “resonansmoder”. Här finns inte samma glapp mellan orsak och verkan eftersom man hela tiden arbetar med det färdigt spelbara och klingande instrumentet. Varje åtgärd kan omedelbart kontrolleras genom att spela gitarren och bedöma resultatet akustiskt och musikaliskt. Praktiska moderna hjälpmedel i denna process är tongenerator och frekvensanalyserande datorprogram men instrumentbyggare har i århundraden knackat och justerat med enbart hörseln och känseln som referens.  Även om det även här naturligtvis är svårt att överblicka alla faktorer som samverkar i instrumentet är det viktiga och betydelsefulla i sammanhanget just att orsak och verkan förts närmare varandra och att risken för att föra in okända variabler därför minskar.

Kausalitet, orsak och verkan, har som begrepp ingående analyserats inom filosofi och vetenskapsmetodik. Även utövare av ett hantverksyrke som gitarrbyggarens kan ha nytta av att fundera kring dess problematik. Om inte annat är det i detta som jag själv ibland kan känna intellektuell överlägsenhet gentemot min smarta hund. I alla fall lite grand. Ibland…

6 Responses

  1. Jonas
    | Svara

    Underbar blogg!!!

  2. Claes-Göran Lundberg
    | Svara

    Hej! Läst din blogg sedan mycket lång
    tid. Mycket tänkvärd och ofta rolig.
    För mig som älskar gitarren som instrument är den även mycket
    informativ. Underbart att läsa om
    vilka villkor och ställningstaganden
    som finns med när man bygget gitarrer.
    Som jag förstått både en konst och vetenskap att bygga instrumentet.
    Enligt mig ser en klassisk gitarr, fr a
    med franskpolering, ut som ett konstverk
    och kan nästan sitta hur länge som helst
    och bara se på instrumentet. Det är vackert. Gediget hantverk blir man ju aldrig trött att se på. Samma skönhetsupplevelse varje gång.
    Jag spelar själv sedan tonåren.
    Började med klassisk gitarr för 5-6 år
    sedan och följt din blogg sedan dess. I dag senior. Skulle ju helst av allt vilja köpa
    en gitarr tillverkad av dig. Lyssnat
    på ett flertal gitarrister som spelat på dina
    gitarren. Underbar klang på alla sätt!
    Köper gärna en tidigare använd gitarr men iordninggjord av dig. Köper gärna
    en nytillverkad också men lång väntetid
    vad jag förstått och med mina tidsmässigt krympande marginaler
    så kommer jag ju inte ha så stor ”nytta”
    av den tyvärr när jag väl får den. Hur gör jag? Kan jag tex sätta upp mig på en lista för begagnadr instrument om det går lite fortare?
    Vänligen
    Claes G Lundberg 070-4821474

    • Per Hallgren
      | Svara

      Hej Claes-Göran! Tack för din kommentar. Den värmer! Jag kontaktar dig via mail om du sänder mig din mailadress.

  3. Gabor Koranyi
    | Svara

    Roligt och djupt! Jag gillar verkligen att och hur du tänker. Enbart hantverkskunnande räcker inte för att föra utvecklingen framåt. Nyfikenhet, fantasi, öppet sinne! Tack! Gabor Koranyi Växjö.

Leave a Reply to Gabor Koranyi Avbryt svar